aktarina

This week would go to history as our "do nothing week". I can't really recall what we have done. I haven't taken any particularily interesting photos. Our days are getting repetetive- pool or beach, lunch, Sten's afternoon rest and then market to buy food. Monday we went to a faraway beach near the Huay Yang camping ground. It has cabins for rent and tenting areas. The beach seems deserted and rocky. In the hill behind there is a nature trail. The shortest is 6 km and we are not thinking of taking the kids there... at least not without knowing more of what it is like. They say on the signs that it will take approx 3hrs, but the maps indicate that it is not uphill so that sounds unlikely. After beach we ate fruits that Mathias had prepared: Mangosteen, pineapple, tangerines, banana. There are so much delicious types of fruit here... And there is one stinky one: Durian. We bought it at the market, had it cut up and ate it at home. I could not really taste it as th...

Last week we were surprised to find out that the weather forecast predicted rain and stormy weather. And yes, Monday morning was a bit cloudy and rainy but at 10 it had cleared up and turned into a nice day. The rest of the week has been sunny and dry. I keep looking at the temp meter in the swimming pool- always 28 C and the temp meter in Axels room, between 29 and 30.  So I guess we should quit checking the weather forecast and just pull the curtains in the morning and take it as it comes. Monday we took a trip to Waghor Aquarium near the beach of Ao Manao. The aquarium was nice. I am not sure how much Axel saw of it since he was more or less running through... It was an OK display, but nothing compared to the Palma Aquarium that is still an all time high visit in our memories. Tuesday through Thursday, Ann and Arnold came visiting. It was so much fun seeing them here in Thailand. They were here in Huay Yang some years earlier and know lots of people in the neighbourhood....

Last night the thunder and rain really came down on us. We could see the lightning strike and count to 4-5. At around 7 am the pouring rain has turned into a dripping and hopefully it will dry up until afternoon. I told Axel we might go hunting frogs so he is all exited.. The other night at a restaurant he found a frog that the owner of the restaurant helped him catch and keep in a plastic bottle with some water. Sadly enough (for A) but I guess happily enough for the frog it escaped it's new habitat overnight. Checking the long term forecast does not inspire. Luckily we are staying for more than just this upcoming week. Family activities might well be: visit with Ann & Arnold, shopping, Waghor Aquarium, Huai Yang Dog Rescue Center etc. This is where Huai Yang is located

Idag har vi varit på stranden igen, denna gång på förmiddagen för att även hinna med en tur till Prachuap Khiri Khan. Och nej, det är inte mer folk där på förmiddagen än på eftermiddagen. Inte norrut i alla fall... Inte söderut heller... Men vänta, ser jag inte en liten indian i alla fall? Det här är stranden vid Restaurang Nong Pu. Några till faranger kom vad tiden led, några för att få massage, andra för att ligga i skuggan och softa. Men vid lunchtid var vi ändå ensamma på restaurangen. Om man är varm och trött så är det skönt att ligga och vila där det fläktar... Ett annat välkänt ansikte dyker upp titt som tätt här nere i tropikerna Dagen avslutades med en tur till Tescolotus där vi storhandlade för 1000 baht och jag köpte fina städrockar (kommer säkert på bild så småningom). Vi hann även ner till Prachuaps strandpromenad med lördagsmarknaden. Ninjalego, Angry Birds-kalsonger och Jok (risgröt) och världens drag var det där. Dit åker vi nog tillbaka...

En och en halv vecka har gått sedan vi kom hit till Huay Yang. Det var en "killer" till resa, men jag hade ordnat bra med taxi så transfern gick supersmidigt- vi sov nästan alla i bilen under den fyra timmar långa bilresan. Väl hemma på Jasmin mötte Wan upp oss, flickvän till Johnni som bokat taxin åt oss. Hon tog oss till marknaden och till en restaurang och moppen hon körde oss i fick vi behålla. Den ser ut så här: Fotot är taget dagen vi åkte upp till vattenfallet. Det var en lite längre tur, ca en mil tur och retur, och jättemysigt. Framme där kunde vi mata fiskarna som hoppade som tokiga. Det var fullt av fisk! This is how we roll! Men tydligen är det inte politiskt korrekt att ha orangea kläder (munkarnas färg) så jag får väl köpa nya. "Oh no!" Fiskarna hoppade som tokiga när vi kastade i fiskmaten som vi köpte nere vid entrén. Det här här ju min lilla älskling i krabbtröjan, Axels gamla tröja. Han äter omelett på Restaurang Orch...

First entry since 2004 and things sure have changed a bit since last. The only constant seem to be the hairloss from the black beast...

Pelle enyoing a small snack... 

Idag ska vi bara kolla hur det funkar!